Höftledsdyplasi är hos hund en ärftlig åkomma som uppfödare har försökt avla bort i årtionden. Tyvärr har uppfödare och rasklubbar i de flesta fall inte uppnått de resultat de hoppats på. Mitt mål med denna litteraturstudie har varit att försöka ta reda på varför och vad man i dagsläget gör för att förbättra dessa avelsprogram. Jag har även försökt finna svar till varför avelsframstegen skiljer sig mellan olika raser och olika länder. För att förstå sambanden mellan avelsstrategier och avelsframsteg har jag även gått djupare in på hur höftledsdysplasi nedärvs.

Hållbara avelsprogram för småbönder med getter och får i Afrika är ett viktigt verktyg för att öka människors välfärd på kontinenten. Historiskt sett har inte alla program tagit hänsyn till böndernas vitala roll i programmens utformning. Därför har det på flera håll i Afrika startats upp s.k. community based breeding programs (CBBP) - avelsprogram som anpassats till lokala förhållanden och engagerar de småskaliga bönderna i avelsstrategierna ? och ett antal har visats vara framgångsrika. Denna uppsats presenterar uppbyggnaden av CBBP och beskriver två NGO-initierade projekt för att diskutera vilka faktorer som har gjort dem framgångsrika.

AbstractThe purpose of this bachelor thesis is to describe the use of artificial insemination (AI) in sheep and discuss the possibilities for AI in Sweden. Male and female fertility, heat detection, semen handling and insemination techniques in sheep are described. Advantages and disadvantages of AI are discussed. In order to achieve genetic progress it is important with well planned and implemented breeding programs. The Swedish Sheep Recording Scheme and computer software from Elitlamm are the basis for sheep breeding in Sweden.

Höftledsdysplasi (HD) är en i raden av genetiska sjukdomar hos våra hundar Det är en ärftlig sjukdom som främst finns hos storvuxna raser och ger en felaktig utveckling av höftleden som ger upphov till förslitning av brosket i höftleden med benpålagringar som följd. Trots avelsprogram fortsätter höftledsdysplasin att vara den mest vanliga ortopediska sjukdomen hos våra hundar. Höftledsdysplasin karaktäriseras som överdriven slapphet i ledkapseln och dess ligament, samt att ledkulan inte är normalt placerad i leden. Dagens graderingssystem som används är inte tillräckligt för att kunna stoppa sjukdomens framfart. Därför utvecklas nu ett HD-index som inte bara tar hänsyn till individens egna HDstatus utan även dess släktingar. Det är inte bara genetiken som styr uttrycket av HD. Även miljöfaktorer har inverkan på om tillståndet uttrycks samt i vilken allvarlighetsgrad. Diet och motion har därför visat sig ha betydelse för sjukdomens utveckling.

Grishälsan inom KRAV-certifierad produktion har förändrats det senaste årtiondet och besiktningsstatistik utmärks numera av fler ledanmärkningar, lunginflammationer och leverskador orsakade av parasiter. Detta i kombination med en markant ökad smågrisdödlighet är bekymrande eftersom det strider mot den ökade välfärd som KRAV eftersträvar och konsumenterna efterfrågar. När djurvälfärd diskuteras måste man dock notera att detta är ett brett och svårbedömt begrepp som kan definieras på olika sätt. Idag talas det framför allt om tre synsätt som utgår antingen från djurets känslor, dess hälsa och funktion eller hur naturligt det lever. KRAV-grisar får genom djurhållningen utlopp för fler naturliga beteenden och därmed ökat välbefinnande men när man ska väga detta mot den ökade ohälsan blir det svårt att avgöra vad som är viktigast. Det har dock utvecklats ett antal mätsystem för djurvälfärd som inkluderar flera kriterier.

During the last decade a new technique in animal breeding has developed called genomic selection. It is based on estimations of the effect from genetic markers on traits that are calculated in a reference population. By genotyping individuals, genomic breeding values can then be estimated without phenotypic observations. The aim of this essay is to investigate the response of genomic selection on breeding schemes for dairy cattle. The accuracy of the genomic breeding values is affected by the proportion of observations included in the validation set and how often the equation for estimating breeding values is reevaluated.

I Sverige föds grisar upp i antingen konventionell eller ekologisk produktion, vilken utgör en procent av den totala produktionen. De raser som används inom de båda systemen är des-amma, dock skiljer sig utformningen av inhysning, utfodringsstrategi och omgivningstempe-ratur mellan systemen, vilket ställer olika krav på djuren. Hälsoproblemen i de olika systemen skiljer sig även åt. Där genotyp-miljösamspel förekommer och är starkt, rangordnas djuren olika med avseende på avelsvärde beroende på om de befinner sig i en konventionell eller ekologisk miljö. Där samspelet inte förekommer eller är svagt, rangeras djuren lika i bägge miljöerna. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva genotyp-miljösamspel för grisars produkt-ionsegenskaper mellan konventionell och ekologisk produktionsmiljö och om det behöver ut-formas ett enskilt avelsprogram för ekologisk grisproduktion.

The main part of the goats in the world is located in developing countries, whereas active breeding programs are mainly restricted to Northern America and Europe. Goat milk can be processed to several products and goat cheese is the main product. An organized breeding program is carried out in France and Norway but is not present in Sweden. Important selection traits for milk producing goats include milk, protein and fat yield along with protein and fat content. Functional traits have been more important the past years and they have large economic importance for the farmers.

Hypertrophic cardiomyopathy (HCM) is the most common heart disease in cats. Maine coon is one of the breeds where the disease is overrepresented. Studies have shown that HCM is inherited as an autosomal dominant trait in Maine Coon cats. This finding has led to cardiac screening using ultrasound in the breed. The results of the screening are used in a national breeding program constructed to reduce the spread and incidence of HCM in Maine Coon cats.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förutsättningarna för mjölkproduktion från renar (Rangifer tarandus) som en del av den moderna renskötseln. Frågeställningar som inkluderades i litteraturstudien var renmjölkens sammansättning, hur mycket en vaja kunde producera, hur mjölkproduktionen påverkades av faktorer som mjölkningssystem, mjölkningsmiljö och oxytocininjektioner, mjölkproduktionens koppling till nutrition, kalvens betydelse, problem som kan tänkas uppstå och om renen som ett framtida mjölkproduktionsdjur skulle vara ekonomiskt hållbart. Mjölkning av renar har tidigare förekommit ganska allmänt inom samisk renskötsel men det upphörde under 1900-talet på grund av bland annat att sjukdomar spreds när renarna hölls på mindre ytor. Faktorer som är centrala inom mjölkproduktionen hos renar är den totala mjölkavkastningen under laktationen och mjölknedsläppsgraden. Mjölkavkastningen hos vajor varierar mellan individer och påverkas bland annat av separation från kalven, injektioner av oxytocin och mjölkningsmiljön.

ABSTRACTThe aim of this study was to give an overview of the evidence for genomic imprinting in livestock and other mammals as well as outline the potential use of gene imprinting in livestock breeding. Epigenetics is the mitotical and meiotical partial hereditary variation in genomic activity without any alterations of the DNA sequence. An example of epigenetic regulation is genomic imprinting where one allele?s expression differs depending on which parent it was inherited from. These parent-of-origin effects are currently overlooked in livestock production.

Genom att studera livslängd och dödsorsaker hos hundar kan man identifiera rasspecifika sjukdomar och problem och på så sätt utforma avelsprogram där man försöker motverka dessa. Det är inte enbart sjukdomar som gör att hundar dör eller avlivas, utan orsakerna är många. Syftet med detta arbete var att utifrån en litteraturstudie sammanställa de vanligaste dödsorsakerna och medellivslängden hos hundar. Medellivslängden i de olika undersökta studierna varierade mellan 10-11 år, där en av studierna avvek med medellivslängden 6,4 år. Blandraser blev något äldre än den genomsnittliga hundpopulationen medan vissa renrasiga hundar levde längre än blandraser.Ålderdom hörde till den vanligaste eller näst vanligaste orsaken att dö av enligt de olika studierna och mortalitetsrisken ökade med stigande ålder.

Skogens konung eller präriens prins: var hör visenten hemma egentligen? Visenten är Europas tyngsta nu levande landdjur. Då en vuxen tjur kan nå nästan två meter i mankhöjd och väga upp mot ett ton så är det sannerligen en uppseendeväckande best. Trots detta är den relativt okänd: många jag talat med har varit omedvetna om existensen av denna art. Av dom som känt till den har flera haft föreställningen om att den är utdöd, eller blandat ihop den med antingen uroxen eller myskoxen.

Ägg och kycklingproduktionen i industriländerna har genomgått en stor förändring under de senaste 75 åren. Dagens specialiserade raser är långt ifrån de frigående flockarna med höns som förr fanns på gårdarna. Denna förändring var lyckad för producenterna och mattillgången för ländernas befolkning ökade (Tarver, 1986). Men det blev även negativa följder av den intensifierade produktionen, en av dem är djurvälfärdsproblem (SCAHAW, 2000). Den röda djungelhönan Gallus gallus är generellt ansedd som ursprunget till de domesticerade hönsen Gallus gallus domesticus (West & Zhou, 1989; Siegel et al., 1992; Yamashita et al., 1994).